Icke-traditionella medier

Volkswagens nya kampanj Fast Lane: Driven by FUN är en liknande kampanj som den tidigare och mycket uppskattade “Fun Theory”. Kampanjen börjar med tre roliga gerilla stunts. Sedan kan den som vill skicka in sina egna videos under tävlingsformer. Kampanjen riktar sig mot de som tänker lite utanför ramarna och gillar att höja farten i livet - Fast Lane

The Shopping Cart - Some carts are pimped with a skateboard. Up for some extra shopping fun?

The Slide - Long staircase. Next to it a slide. Which way would you go?

The Elevetor - A sound systems turns the ride into a rocket take-off. Welcome on-board!

Solig utomhusreklam verkar vara i ropet, här är Mcdonalds och Xbox som står för utförandet. En smart och rolig lösning men har sin svaghet, idén funkar ej när det är molnigt.

Xbox gör promatar ett nytt spel vid namnet Alan Wake. Billboarden visar hur lång tid det är kvar till det blir mörkt och meddelandet är tydligt “Dark is deadly.

Mcdonalds använder sig också av solen när det gör reklam, de berättar med hjälp av solen inte enbart vad klockan är utan även vilket snacks på Mcdonalds som passar bäst vid denna tidpunkt.

Många barn älskar att komma till McDonalds; äta hamburgare och leka. Det är inte många vuxna som känner samma ivriga känsla inför ett besökt hos McDonalds. Det ville McDonalds ändra på, så de satte upp en McDonalds lekplats i vuxenstorlek i mitten av Sidney.

People see “I’m lovin it” in all their ads. This time they felt it

Är det slut med Shh Shh på biosalongerna framöver. Volvo får hela publiken att delta, när dom istället för traditionell bioreklam gör “biospel”.  

Sverige kanske skulle göra en variant med älgbilar och dra en repa på autobahn.

Inga nyheter i denna “Video Real” från Street factory media, men gilla installationen med bollen i dom krossade bilarna

Rotade runt i mapparna på datorn och skrapade ihop ett bildspel med kreativitet. När var och hur de olika klippen kommer ifrån, utförda av etc. lämnar jag därhän.

I Crowds ögon har direktreklam länge varit ett mindre bra val för att kommunicera sitt budskap. Allt som oftast går reklambunten direkt från brevinkastet till sopnedkastet. Av alla ”reklam, nej tack!”-skyltar att döma är det dessutom reklam som irriterar, vilket i sin tur ger negativ varumärkeserinran. Och inte nog med det: Hur många träd är det som varje dag får sätta livet till innan de skeppas över halva jordklotet, bara för att hamna i ett sopnedkast hos familjen Johansson i Kista?

Flens kommun har tröttnat på direktreklam och i fortsättningen kommer all direktreklam samlas ihop och skickas tillbaka till avsändaren. Till Resumé säger Linda Aldebert, miljöstrateg på Flens kommun:

- Beslutet utgår från vårt miljöarbete om ett hållbart samhälle och våra miljömål. Genom att acceptera pappersmängderna bidrar vi till ett onödigt slöseri med resurser av material som går rakt ned i papperskorgen.

Frågan är hur många som kommer gå i Flens kommuns fotspår? Crowd har på känn att de inte är ensamma med sitt miljötänk och undrar samtidigt om dagarna snart är räknade för tryckt direktreklam i brevlådan?

Artikel Resumé 2008-03-14: www.resume.se/nyheter/2008/03/14/flen-skickar-tillbaka

Sveriges marknadsföringsförbund berättar:

”Sen september 2007 förbjuder the Clean City Law affischtavlor utomhus, liksom reklam på taxi och bussar. Även butiker får vara försiktiga med vad de sätter utanpå fasaden. Invånarna är i huvudsak positiva och tycker att man fått en vackrare stad sedan alla affischer rensats bort, så väl de som haft tillstånd som de många illegalt uppsatta. Flera städer i Brasilien och Argentina tänker göra samma sak.

I USA har flera delstater och bortåt 2500 tätorter förbjudit billboards. I Europa har Bergen infört hårda restriktioner och Moskva diskuterar frågan.”

När kommer vi att börja diskutera detta på allvar i Sverige? Kommer det då att resultera i fler kreativa lösningar? Väntar med spänning på utvecklingen..

Allt fler storföretag satsar på sökannonsering som både ger högre träffsäkerhet och är billigare. De stora förlorarna är traditionella mediebyråer och tryckta medier.

Reklaminvesteringarna flyttas från tryckta medier till mätbar sökannonsering och specialiserade internetmediebyråer. Traditionella mediebyråerna går miste om en miljardmarknad med stor tillväxt.

“Satsningar på nätannonser omdisponeras från traditionell reklam, mycket från print”, säger Fredrik Holmén, vd för Keybroker AB, som en av de större nischade mediebyråerna inom sökmarknadsföring.

Varje kvartal slår sökmarknadsföringen nya rekord. Under tredje kvartalet omsatte internetsök 242 miljoner kronor, en ökning med 55 procent från samma period 2006. Enligt IRM, Institutet för reklam- och medie statistik, väntas miljardvallen sprängas i år. Inom sökmarknadsföring motsvarar sponsrade länkar 85-90 procent av omsättningen, resterande del är sökmotoroptimering.

Branschbedömare menar att de traditionella mediebyråerna inte riktigt hängt med inom det nya området sökannonsering.
“Vi är specialfokuserade på bara det här området, det går inte att arbeta med traditionella medier och tro att man kan göra det här samtidigt utan att göra avsättningar eller investeringar. Mediebyråerna måste täcka upp området bättre”, säger Fredrik Holmén.

Och många annonsörer väljer hoppa över den förmedlande mellanhanden, mediebyråerna, och annonsera direkt på sökmotorerna. Sökbarometern 2007 slog fast att 20 procent av företagen väljer att sköta sin egen sökmarknadsföring. Den bilden bekräftas delvis av Peter Cederholm, chef för interaktiva medier på mediebyrån Carat.
“Allt som behövs för att köpa Google-annonser är ett kreditkort”, säger han och tillägger att det kan vara mycket tidskrävande om man ska köpa annonser för tusentals sökord.

“Det finns säkert en frustration hos specialister om att vi inte skulle förstå och jag kan förstå kritiken från specialiserade byråer, men man måste varit blind för att missat söktåget”, säger han.

Företagen som på slutet av 1990-talet pratade om att finnas på nätet, börjar allt mer bli medvetna om sök som en viktig och prioriterad strategi. Fredrik Holmén tror att framtidens reklammarknad kommer vara helt digital, resultatfokuserad och mätbar.

“Det ställer helt andra krav på reklamköpare, att veta priset på sökorden man vill köpa - priser handlas i realtid på en marknadsplats”, säger han.

Många storannonsörer tar hjälp av specialiserade digitala mediebyråer, och många mediebyråerna vänder sig till specialister för sina kunders räkning. Man jobbar hårt för att behålla kompetent personal. Andra löser det som mediebyrån Bizkit, som lagt ut hela sin internetrådgivning på den nätnischade byrån Wisely.

Konkurrensen om kunderna från traditionella byråerna till de nischade specialistbyråer kommer sannolikhet att intensifieras, för än så länge är står sponsrade länkar för blott 25 procent av annonsörenas reklambudgetar på nätet. Samma siffra är på 45-50 procent på de mer mogna marknaderna i Storbritannien och USA. Enligt Fredrik Holmén ökar annonsörerna sina söksatsning när det slår igenom på försäljningen.

“Medieinvesteringar på nätet är mer resultatfokuserade och mer mätbara, och framför allt sök är oerhört försäljningsdrivande”, säger han.

Källa: www.di.se

Internet vinner kampen om reklampengarna nästa år. Av de företag som ökar sina reklaminvesteringar nästa år säger 7 av 10 att de satsar på internet.

Många experter har de senaste månaderna talat om att den pågående och rekordlånga högkonjunkturen är på väg att vika. Men en undersökning bland organisationen Sveriges Annonsörers medlemmar visar att det inte är riktigt dags än.

Över hälften av annonsörerna tänker behålla sin reklambudget nästa år och 37 procent tänker öka investeringarna. Bara tio procent har för avsikt att minska reklamkontot.

Det här siffrorna säger också en del om konjunkturläget i stort.

- Medieinvesteringarna ligger ofta i framkant på konjunkturcykeln så när lågkonjunkturen är i antågande brukar de investeringarna vika ganska fort. När det går dåligt för verksamheten är utbildning och reklam det första man drar ner på, säger Anders Ericson, vd för Sveriges Annonsörer.

Oron på börsen och de övriga finansiella marknaderna kan komma att påverka siffrorna, men än så länge ser det mer än lovande ut, påpekar han.

- Det ser väldigt, väldigt starkt ut även för 2008. Högkonjunkturen håller i sig, i alla fall i den här kristallkulan.version m

I år gick internet förbi tv i fråga om reklamintäkter och nästa år kommer sju av tio företag att öka investeringarna i nätreklam.

En annan vinnare är pr-branschen. 51 procent av företagen säger att de ska köpa mer tjänster av den. Överraskande, enligt Anders Ericson.

- Jag trodde den smekmånaden var över. Pr hade sin största tillväxt åren efter millennieskiftet, men går fortfarande väldigt starkt. Det beror bland annat på att möjligheten att kunna mäta effekterna har blivit bättre och på att pr i dag är en naturlig del av marknadsföringsmixen.

Till förlorarna på annonsmarknaden hör tidningarna. Annonsörerna säger att de kommer att minska sin annonsering mest i kvällspress, populärpress och dagspress.

Källa: www.di.se

Den amerikanska webbhandelsplatsen Amazon har introducerat en kommersiellt tillgänglig e-pappersläsplatta. Material från närmare 90 000 dagstidningar, tidskrifter, böcker och bloggar är möjliga att ladda ner med trådlös teknologi. Priset för den nya läsplattan – som än så länge bara finns tillgänglig i USA - är cirka 250 dollar.

Den som är bosatt i USA kan från och med den 29 november beställa läsplattan Amazon Kindle, rapporterar Medievärlden. Läsplattan väger endast cirka 300 gram och Amazons grundare Jeff Bezos skriver på företagets hemsida att man arbetat i över tre år med att utveckla läsplattan.

Tidningar som New York Times, Wall Street Journal, Washington Post, Le Monde, Frankfurter Allgemeine och The Irish Times är möjliga att möjliga att ladda ner i papperslöst skick liksom magasin som Time och Forbes och många fler.

Det beställda materialet finns tillgängligt för läsning mindre än en minut efter att det att själva beställningen är inknappad.

Källa: (papernet.se)

När klicka du på en banner sist?

Enligt artikel i Resume så har antalet klick folk gör på banners gått ned från 0,75% 2006 tilll 0,27% 2007.

Man hoppas nu sociala medier så som Facebook, My Space etc. ska rädda internetannonseringen. Men hur då? Är inte en banner alltid en banner?

Det är inte nytt, det är inte revolutionerande men fasen om det inte är nödvändigt att påminna sig dessa regler för hur man skapar bra kommunikation (i just det här fallet handlar det om webb men det är helt klart applicerbart på all kommunikation):

Keep it simple
Det kan aldrig säga för många gånger - enkelhet innebär användarvänlighet. För att skapa en personlig relation behövs kommunikation som är enkel. Det innebär inte att den ska vara “simpel” utan snarare rak och direkt, med full respekt för mottagaren.

Make a good first impression
Det kan väl tyckas självklart men alltför många gånger möter man kunder som vet vad de vill ha men en önskan som varken stämmer överens med deras varumärke eller målgrupp.

Make it relevant
Relevans blir viktigare och viktigare - relevans är varumärkesbyggande och nödvändigt för att skapa en relation mellan konsument (i vid mening) och varumärke. Jag som konsument struntar i mumbo-jumbo: jag vill känna mig sedd, individuellt respekterad och att produkten är speciellt utformad för mig.

Keep it fresh
Inom reklam-TV fascinerar ofta att företag kan rulla samma reklamfilmer år från år. Inte sällan är filmerna som återsänds efter en längre tids isläggning rätt dåliga. Det är här som jag ser den största vinsten i en genomarbetad kommunikationsstrategi och ett konceptuellt styrt marknadsföringsarbete. Det innebär större möjligheter att producera fräscht material billigare.

Make it viral
Viralmarketing har fått ett dåligt rykte genom att många gånger vara alltför vasst och konstigt. Men det hela handlar snarare om en funktion där konsumenten utför marknadsföringsarbetet genom att bli varumärkets företrädare. Att tänka igenom på vilka sätt som en marknadskommunikation kan få större genomslag och vidarebefordras av konsumenter ger en bättre totalekonomi för kampanjen i slutänden.

Källa: Researcher

När kraven på minskad miljöpåverkan ställs på dagstidningarna kan e-papper vara lösningen. För kraven på företagen kommer. Antingen uppifrån eller inifrån.

Störst påverkan på växthuseffekten när det gäller europeiska förhållanden har nätläsning i 30 minuter, skriver Medievärlden om rapporten “Screening environmental life cycle assessment of printed, web based and tablet e-paper newspaper” som finns att ladda ner på www.sus.kth.se. Den är finansierad av Tidningsutgivarna och STFI-Packforsk. Utifrån svenska förhållanden är det papperstidningsläsning som har störst påverkan. Papperstidningens största påverkan kommer från produktionen av papper. Vid nätläsning är det energiåtgången under läsningen som är den tyngsta delen. För e-papper är det produktionen av läsaren som står för den mesta miljöpåverkan.

Källa: graphicnet.se